Övergripande budskap

• Karragenan används i livsmedel som stabiliserings-, förtjocknings- och geléringsmedel.
• Karragenan är en godkänd tillsats enligt Livsmedelsverket och EU-lagstiftning, och får användas i alla livsmedel som tillåter tillsatser.
• Karragenan är även godkänt för användning i ekologiska mjölkprodukter.

Vad är karragenan?

• Karragenan är ett geléämne som framställs ur karragenalg (karragenantång, Chondrus crispus).
• E-nummer: E407.
• Det är en polysackarid som vid uppvärmning spiraliserar och tvärbinder sina molekyler till en stabil geléstruktur.

Användningsområden

I livsmedel

• Som stabiliserings-, förtjocknings- och geléringsmedel.
• Får användas i alla livsmedel som tillåter tillsatser, utan mängdbegränsning (EU-förordning 1333/2008).
• Exempel: vispgrädde med lång hållbarhet, glass, smaksatta mjölkdrycker, matlagningsgrädde.

Annat än livsmedel

• Tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter.
• Som veganalternativ till gelatin.

Karragenan i vispgrädde

• Hindrar gräddsättning, dvs. att fett flyter upp till ytan.
• Används främst i produkter med längre hållbarhet.
• Mängd: ca 0,02% i vispgrädde.
• Fetthalt: lägre fetthalt i vissa produkter är inte kopplat till karragenan, utan styrs av konsumentefterfrågan.
• Namn: Får fortfarande kallas “vispgrädde” – det finns inga reglerad fetthalt, men fetthalten måste anges.

Säkerhet och forskning

Generellt

• Karragenan är vetenskapligt utvärderad och godkänd som tillsats.
• Acceptabelt dagligt intag (ADI) fastställt av EUs vetenskapliga kommitté.
• Ej rekommenderat till mycket små spädbarn.

Om påstådd inflammatorisk effekt

• Poligenan, en nedbrytningsprodukt, kan ge inflammation i djurstudier men bildas inte vid normal konsumtion.
• Stora mängder karragenan har testats i cell- och djurstudier, ofta mycket högre än i mat.
• Inga bevis för inflammation vid normala intag hos människor.

Utredningar

• 2018 års EFSA-utredning:
  - Karragenan tas inte upp intakt i tarmen.
  - Ingen koppling till cancer eller fostersäkerhet.
  - Oklarheter kring exakta konsumtionsnivåer, ADI bedömd som temporär.
• Efter 2018: Ingen ny utvärdering publicerad, trots datainsamling fram till 2022.
• Spädbarn: Fortsatt avrådan för åldersgruppen 0–16 veckor.

Deklaration

• Karragenan deklareras alltid under ingrediensförteckningen om tillsatsen tillsätts i större mängd.
• Om karragenan finns i mycket små mängder i en ingrediens behöver den inte deklareras separat.

Var kommer karragenan ifrån?

• Framställs ur rödalg (Chondrus crispus), 5–30 cm hög, buskformig, fästad på klippstränder ner till ca 20 m djup.
• Finns bland annat på svenska västkusten.
• Geléämnen kan även utvinnas från agar-alg, en asiatisk rödalg.

Vanliga frågor

Varför har vissa mejeriföretag i Norge fasat ut karragenan?

• För att möta konsumenters oro, inte på grund av EFSA:s beslut eller ny forskning.

Kan karragenan orsaka intolerans eller allergi?

• Nej, inga data tyder på allergi eller hyperkänslighet.

Kan karragenan orsaka inflammation i magtarmkanalen?

• Inte vid normalkonsumtion i livsmedel, endast i laboratoriestudier med stora doser.

Finns karragenan i ekologiska produkter?

• Ja, godkänt enligt EU-förordning 889/2008.

Källor och länkar:

Karragenan (livsmedelsverket.se)

Re‐evaluation of carrageenan (E 407) and processed Eucheuma seaweed (E 407a) as food additives - PMC (nih.gov)

Safety and efficacy of a feed additive consisting of semi‐refined carrageenan for cats and dogs (Gel Systems Ltd.) - - 2023 - EFSA Journal - Wiley Online Library

PETI-CM-692971_EN.pdf (europa.eu)

The Role of Carrageenan in Inflammatory Bowel Diseases and Allergic Reactions: Where Do We Stand? - PMC (nih.gov)

Clarifying the confusion between poligeenan, degraded carrageenan, and carrageenan: A review of the chemistry, nomenclature, and in vivo toxicology by the oral route - PubMed (nih.gov)

Kontaktpersoner:

Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert. Ann-kristin.sundin@lrf.se

Bra info om Karragenan

Vi använder karragenan i en del produkter med hög fetthalt och lång hållbarhet. Karragenan tillsätts endast till produkter som har hög fetthalt och används i väldigt små mängder. Den lilla mängd (ca 0,02%) som används har inte några förtjockande egenskaper över huvud taget utan är endast till för att förhindra fettet att flyta upp till ytan. Karrangenan bildar ett nätvärk i produkten som förhindrar fettmolekylerna från att slå ihop sig och då flyta upp på ytan. På vår färska grädde så kan man se att det mot slutet av hållbarhetstiden (efter ca 6-7 dagar) blir en tjockare hinna på toppen och det är det som man vill förhindra i produkter med längre hållbarhet eftersom den processen pågår under hela hållbarhetstiden.  

Det deklareras alltid på förpackningen under ingrediensförteckningen för att konsumenten ska veta vad som finns i produkten. Karragenan används enbart i syfte att se till att fettet hålls kvar i produkten istället för att lägga sig ovanpå ytan, vilket det skulle göra under en lång hållbarhetstid eftersom fettet är lättare och alltid kommer att flyta upp på ytan. Det som är värt att veta är att det finns olika typer av karragenan och det som används i livsmedelsindustrin är noga undersökt och godkänt som tillsats i livsmedel i både EU och i Sverige. Skulle det orsaka hälsoproblem så skulle det inte få användas som livsmedelstillsats och Livsmedelsverket skulle i så fall dra tillbaka det som godkänd tillsats. Men det finns andra typer av karragenan som inte kan (dom funkar inte på samma sätt som den variant som vi använder och ger inte samma effekt/funktion) eller får användas som tillsats så det är skillnad på karragenan och karrangenan och man måste veta vilken sort man pratar om eftersom man inte kan säga nåt generellt om det på grund av de finns olika varianter.