OBS! Texten nedan är endast för internt bruk! 

Bakgrund:

Artificiell intelligens har skapat helt nya möjligheter att manipulera bilder, filmer och ljud. Resultatet kan vara så naturtroget att det för en enskild individ är omöjligt att avgöra vad som är äkta och vad som är manipulerat. Detta fenomen, ofta kallat deep fakes, används redan i dag på sätt som allvarligt hotar både individers integritet och vårt demokratiska samhälle.

Definition deep fake:

Om en person, plats, föremål eller händelse som liknar verkligheten kan uppfattas av konsument som autentisk, då är det deep fake och då MÅSTE märkning ske. 

Märkningskrav om dessa parametrar uppfylls:

1.    Likna något existerande

2.    Realistiska simuleringar

3.    Person, plats, sak, djur, händelser 

4.    Falskt framstå som autentiskt

Material skapat innan 2 aug:

Material som skapats innan 2 augusti behöver inte märkas. Förordningen gäller inte retroaktivt.

Norrmejerier tar hjälp av AI-teknik i vår kommunikation och marknadsföring på olika sätt. 

Frågor och svar kring reklammaterial:

Verum 

Varför är inte reklamfilmer och bilder för Verum yoghurtkvarg AI-märkt?
Reklamfilmen med yoghurtkvarg som flyger på en tuva över berg och skogar är gjord med hjälp av 3D -verktyg. Material som är gjort med 3D, och inte AI, behöver enligt den nya förordningen inte märkas. 

Varför är inte reklamfilmer och bilder för Verum filmjölk inte AI-märkt? 
Filmen för Verums filmjölk är inte AI-märkt på grund av att den skapades före den 2 aug. Bakgrunden är skapad med hjälp av AI, dvs verklighetstrogna norrländska vyer, Höga kusten bron och barnen i filmen. Den svävande skogstuvan med produkt är verklig och ihop byggd analogt med verkliga växter

Varför är inte fil, kvarg och yoghurtförpackningar till Verum AI-märkta?
Förpackningarna är inte AI-märkta eftersom de togs fram innan lagkravet trädde i kraft den 2a augusti. På fil och yoghurtförpackningarna är bilderna fotade. På yoghurtkvargförpackningarna är glasen med produkt och bär skapat med hjälp av AI men behöver inte märkas då bilderna inte är missvisande. Bilderna visar hur produkterna ser ut i verkligheten.

Ni använder olika märkningar på olika ställen, tex AI-genererad, AI-modifierad eller Serveringsförslaget/filtallriken är skapad med AI, vad gäller egentligen?
Det finns ingen märkning som gäller för alla varianter utan vi har utgått från de generella kraven för märkning och därifrån skapat anpassade märkningar.

AI-märkningen syns dåligt, ni följer inte de krav som tagits fram?
Vi följer alla de krav som tagit fram för märkningen enligt AI-förordningen, det gäller storlek, färger, tydlighet och placering. 

Varför är inte förpackningarna till Fjällfil AI-märkta?
Förpackningarna är inte AI-märkta eftersom skålarna, produkt och bär är verkliga och fotade. 

Jag ser enheter i butik och på andra ställen som är AI-genererat fast vi passerat den 2 aug, borde ni inte justera det?
Enheter och material som tagits fram innan den 2a augusti är inte märkt. En del material kan också finnas på lager en längre tid och i stället för att slänga (ovänligt för miljön) använder vi upp det befintliga materialet och adderar märkningen till nästa upplaga.

Norrmejerier 

Varför är inte filmer och bilder med er Tupp Tommy märkta med AI?
Våra reklamfilmer med Tuppen Tommy är övervägande skapade i 3D och behöver av den anledningen inte märkas. I en del fall så har vi använt AI för att skapa bilder med Tommy tex för sociala media där han tex har fått på sig pjäxor eller önskar Glad påsk. Dock så faller inte dessa bilder in under begreppet Deep Fake eftersom de inte framstår som autentiska, eller liknar något existerande. 

Bilden på störstmjölken (Mellanmjölk 1,75 l) med Hooja är inte den gjord i AI?
Det stämmer att Hooja och Tommy är skapade med hjälp av AI på störstmjölksförpackningen (från och med v.29 2026) där bakgrundsbilden är vår existerande dekorbild. Denna bild kanske inte skildrar en autentisk bild av verkligheten, men då det vid första anblick kan uppfattas, att artisterna Hooja och Mårdis är autentiska i bilden så bedömer vi att det behöver märkas tydligare (vi har även varit i kontakt med jurist kring detta). Vi har skrivit en liten text om att bilden är ett montage på Tommys drömsemester. Men det har vi justerat till v.38 då vi uppdaterar förpackningsmaterialet, och skrivit till att den är skapad i AI.

Jag har sett bilder i Sociala media som ser ut som AI
Det har hänt att vi använt bilder gjorda i AI innan regelverket kom, tex recept eller inspirationsbilder, och framåt kommer vi i de fall vi gör det alltid att märka ut dessa bilder om de bedöms uppfylla kraven för märkning.

Bilderna på era yoghurtförpackningar är inte dessa gjorda i AI, och borde de inte märkas?
Det stämmer, bilderna på våra yoghurtförpackningar är gjorda med AI-teknik, dessa bilder är framställda som en sagovärld för att ge en känsla av härliga smaker, inte som ett sätt att redovisa exakt hur produkten ser ut. AI-genererat innehåll i reklamsammanhang behöver märkas först om det AI-genererade inslaget sannolikt riskerar att leda till att mottagarna får en missvisande bild av produkten, dess egenskaper eller användning.

Finns det andra element eller tillfällen då ni använt AI som teknik för att skapa eller modifiera bilder i er kommunikation?
Vi har använt AI på en del av våra förpackningsdekorer tex är filskålarna på våra fildekorer skapade i AI men där bakgrundsbilderna är foton från naturfotograf Linnea Lundqvist. Även på våra smaksatta Crème fraiche är bilderna skapade i AI.

Dessa är framtagna dels innan reglerna trädde i kraft men som vi inte heller bedömer att mottagarna får en missvisande bild av produkten, dess egenskaper eller använding.

Från Petra: "Reglerna kring AI-märkning är fortfarande nytt för oss och vi bevakar hela tiden förtydliganden kring lagstiftningen. Så är det minsta fundering så bolla gärna eventuella svar med oss på marknad."