Frågor & Svar om Karragenan
Frågor och svar om Karragenan
Reviderad 2024-07-03
Budskap
Karragenan används i livsmedel som stabiliserings-, förtjocknings- och geléringsmedel.
Karragenan är en godkänd tillsats och får enligt Livsmedelsverket användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser.
Karragenan är även godkänt för användning i ekologiska mjölkprodukter.
Vad är karragenan?
Karragenan är ett geléämne som framställs ur karragenalg, som även kallas karragenantång. Karragenan används i livsmedel som stabiliserings-, förtjocknings- och geléringsmedel. Karragenan har E-nummer 407.
Vad används karragenan till?
Karragenan används i livsmedel som stabiliserings-, förtjocknings- och geléringsmedel. Karragenan får enligt Livsmedelsverket användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. I förordningen som reglerar tillsatser i livsmedel anges olika livsmedelskategorier och om olika livsmedel får ha tillsatser och i så fall vilka och hur mycket. (Källa: EU-förordning 1333/2008 inkl. ändringar samt ”Tillsatser i livsmedel – en faktabok”, SLV 2008). Karragenan används även i tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter.
Varför finns karragenan i vissa vispgräddprodukter?
Karragenan hindrar gräddsättning, dvs. att grädden flyter upp till ytan och lämnar tunnare mjölkråvara i botten. Gräddsättningen kan förminska vispgräddens vispbarhet. I gräddprodukter med längre hållbarhet kan förpackningen bli stående en tid, och risken för gräddsättning ökar. Därför används karragenan i vispgräddprodukter med längre hållbarhet.
Vispgrädde med karragenan har lägre fetthalt. Varför är det så?
Det har inget samband. Den lägre fetthalten är en konsumentefterfrågad produkt. Mejerierna har valt att göra det i sortimentet med längre hållbarhet istället för att ändra den traditionella vispgrädden (Källa: Annika Strömberg, Arla Foods, mars 2013). Ofta tillverkas gräddprodukter med lägre fetthalt med UHT-behandling (ger längre hållbarhet) för att de har lägre försäljningsvolymer än vispgrädde (36-40%) (Källa: Cecilia Järvholm, Norrmejerier, april 2013).
Får det heta ”vispgrädde” fastän karragenan har tillsats?
Ja. Vispgrädde är ingen skyddad beteckning, dvs. det finns inga angivna fetthalter för vispgrädde och det står mejeriföretagen fritt att själva skriva beteckningen, men de måste skriva ut fetthalten.
Hur mycket karragenan finns i vispgrädde med längre hållbarhet?
Det kan variera mellan olika mejeriföretag, men vanligt är ca 0,02%.
Finns karragenan i fler mjölkprodukter?
Ja. Det kan också användas i andra produkter med lång hållbarhet såsom glass och smaksatta mjölkdrycker, t.ex. chokladmjölk, för att förhindra att chokladpulvret sjunker till botten. Det ger också en lite tjockare munkänsla, som konsumenterna uppskattar. Även vissa gräddtyper innehåller karragenan, t.ex. matlagningsgrädde.
Är det säkert att använda karragenan?
Ja. Karragenan är en godkänd tillsats. Det innebär att den är bedömd utifrån vetenskapliga studier och säker att använda enligt angivna regler i lagstiftningen om tillsatser. EUs vetenskapliga kommitté för livsmedel har fastställt ett acceptabelt dagligt intag (ADI) för karragenan och kommit fram till intaget hos befolkningen ligger långt under detta ADI. Den vetenskapliga kommittén avråder från användning av karragenan i livsmedel till mycket små spädbarn.
Är det farligt med tillsatser?
Nej, tillsatser är inte farliga. För att en tillsats ska få användas i ett livsmedel krävs att den har godkänts inom EU. Det finns regler för om en tillsats får användas samt hur mycket i olika livsmedelskategorier.
I livsmedel får bara tillsatser som är godkända använda. För att en tillsats ska godkännas måste den till exempel vara av värde för konsumenten eller vara nödvändig för livsmedlets hantering. Att en tillsats finns med i E-nummernyckeln innebär inte att den får användas i alla livsmedel. För att veta vilka tillsatser som är godkända i ett specifikt livsmedel får man titta i lagstiftningen.
Tillsatser ska alltid deklareras med ett funktionsnamn följt av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn. Funktionsnamn förklarar varför tillsatsen har använts i livsmedlet, med några få undantag. Det finns ett antal godkända funktionsnamn, t.ex. emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel.
Vad kan karragenan mer användas till?
Karragenan kan även användas som veganalternativ till gelatin och i tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter.
Hur fungerar karragenan?
I karragenalgen finns det gelébildande ämnet karragenan. Karragenan är en polysackarid. Vid uppvärmning spiraliserar och tvärbinder karragenan sina stora molekyler till en stabil struktur.
Får karragenan användas i ekologiska produkter?
Ja, karragenan är godkänt för användning i ekologiska mjölkprodukter (Källa: EU-förordning 889/2008, som är en tillämpningsförordning till ekoförordningen 834/2007).
Var växer rödalgen som karragenan framställs ur?
Karragenalgen, eller karragenantången som den också kallas (Chondrus crispus), är en flerårig, 5-30 centimeter hög och mer eller mindre buskformig rödalg, som sitter fästad på klippstränder strax under vattenytan ner till cirka 20 m djup. Karragenalgen finns bland annat på den svenska västkusten. Geléämnen kan även utvinnas på agar-algen, som är en asiatisk rödalg (Källa: Naturhistoriska riksmuseet, NRM.se).
Det påstås att karragenan inte är tillräckligt utrett och att det kan orsaka inflammation i magtarmkanalen. Stämmer det?
Effekter på tarmen är antingen inte forskat på alls, eller bara delvis forskat på. Det betyder att det finns anledning att fortsätta att forska på karragenan. Detta har inte ändrat EFSAs beslut kring hur man får använda karragenan, men man tillsatte en utredning 2018 för att få klarhet i om det finns några kunskapsluckor eller har framkommit nya forskningsresultat som man kan behöva ta hänsyn till.
Vad kom man fram till i den nya utredningen kring karragenan och som publicerades 2018?
Man kom fram till följande:
Karragenan tas inte upp intakt i tarmen, det vill säga att karragenan spjälkas/söderdelas i magtarmsystemet
Det finns inga farhågor kring cancer
Det finns inga farhågor kring fostersäkerhet
Man kom också fram till att det finns oklarheter gällande bland annat utvärdering av hur mycket karragenan man som konsument kan få i sig med kosten. På grund av dessa oklarheter, kom man i utredningen fram till att den redan befintliga nivån för acceptabelt dagligt intag (ADI) för karragenan och processad Euchema-havsalg (som har beteckningen E407a) skulle betraktas som temporärt i väntan på att databasen med forskning skulle uppdateras inom fem år.
Vad har man kommit man fram till gällande säkerheten för karragenan efter 2018 års utvärdering?
Ännu har ingen ny utvärdering publicerats, trots att EFSA lät samla in data kring detta fram till dec 2022.
Måste man deklarera karragenan i alla livsmedel?
Nej det måste man inte. Om en ingrediens eller tillsats i ett livsmedel i sig innehåller karragenan som tillsats, behöver det inte deklareras, eftersom man bedömer att mängderna då är ytterst små.
Kommer man att utreda intolerans mot karragenan?
Nej. Man förväntar sig ingen intolerans, hyperkänslighet eller allergi mot karragenan efter utredningen 2018.
Varför har mejeriföretag i Norge valt att fasa ut karragenan i sina produkter?
Man har valt att fasa ut karragenan för att möta en oro från konsumenthåll. Det grundar sig alltså inte i EFSA:s beslut eller nytillkommen forskning. Att man väljer att tillmötesgå konsumenter på detta sätt är således inte likställt med att karragenan orsakar sjukdom eller är ohälsosamt på annat sätt.
Är karragenan säkert för spädbarn?
Den tidigare ståndpunkten från EFSA kring säkerhet för karragenan innefattade inte spädbarn. Därför gav EU-kommissionen EFSA i uppdrag att analysera data för att klarlägga säkerheten för karragenan hos denna åldersgrupp. Arbetet var klart 2022. Man konstaterar att forskningen på spädbarn och eventuell effekt av karragenan ännu inte är tillräcklig för att kunna sätta gränsvärden. Därför beslutade man att fortsatt avråda från karragenan i spädbarnsprodukter, som riktar sig till åldergruppen från 16 veckor och nedåt.
Vad är kopplingen mellan karragenan och poligenan?
En nedbrytningsprodukt av karragenan är poligenan. Poligenan orsakar inflammationsreaktioner hos försöksdjur. Ämnet kallas ibland degraderat karragenan, eller dCGN, vilket har bidragit till missförståndet att karragenan skulle ha dessa egenskaper.
Poligenan bildas i mycket sur miljö (pH 0.9-1,3) och upphettning (>80 grader C) i flera timmar. Denna miljö uppstår inte i magtarmkanalen, och dessutom utsöndras karragenan till 98-100% i oförändrad form. Därför torde det inte vara fysiologiskt möjligt för karragenan att brytas ned till poligenan på detta sätt i kroppen.
Varför skulle karragenan orsaka inflammation?
En hypotes är att karragenan kan fermenteras av bakterier i tjocktarmen, vilket skulle frisätta svavelgrupper, vilket i sin tur skulle kunna orsaka inflammation i tarmen. En annan fråga är också om poligenan ändå kan bildas under inverkan av magsyra i magsäcken.
Kan karragenan orsaka inflammation i magtarmkanalen?
Karragenan används i cell- och djurstudier för att framkalla inflammation i syfte att testa till exempel antiinflammatoriska läkemedel. Det har gjort att vissa forskare och även allmänheten har lyft frågan kring säkerheten för karragenan som tillsats i livsmedel. Dock har man i vissa studier gett djuren stora mängder karragenan - mycket mer än som finns i rimliga konsumtionsmängder mjölkprodukter där karragenan finns tillsatt. I andra studier har man injicerat karragenan eller en nedbrytningsprodukt för att ge inflammation. Inte heller det kan således jämföras med en normalkonsumtion av en mjölkprodukt.
Kan karragenan orsaka inflammation i magtarmkanalen hos människa?
Det finns mycket begränsat med data på kostintag av karragenan i befolkningen. Därför går det inte att säga något om hur mycket karragenan som vi i genomsnitt får i oss med vårt kostmönster och vilken eventuell effekt karragenan har på magtarmhälsan ännu.
Källor och länkar:
Karragenan (livsmedelsverket.se)
PETI-CM-692971_EN.pdf (europa.eu)
Kontaktpersoner:
Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert. Ann-kristin.sundin@lrf.se
Bra info om Karragenan
Vi använder karragenan i en del produkter med hög fetthalt och lång hållbarhet. Karragenan tillsätts endast till produkter som har hög fetthalt och används i väldigt små mängder. Den lilla mängd (ca 0,02%) som används har inte några förtjockande egenskaper över huvud taget utan är endast till för att förhindra fettet att flyta upp till ytan. Karrangenan bildar ett nätvärk i produkten som förhindrar fettmolekylerna från att slå ihop sig och då flyta upp på ytan. På vår färska grädde så kan man se att det mot slutet av hållbarhetstiden (efter ca 6-7 dagar) blir en tjockare hinna på toppen och det är det som man vill förhindra i produkter med längre hållbarhet eftersom den processen pågår under hela hållbarhetstiden.
Det deklareras alltid på förpackningen under ingrediensförteckningen för att konsumenten ska veta vad som finns i produkten. Karragenan används enbart i syfte att se till att fettet hålls kvar i produkten istället för att lägga sig ovanpå ytan, vilket det skulle göra under en lång hållbarhetstid eftersom fettet är lättare och alltid kommer att flyta upp på ytan. Det som är värt att veta är att det finns olika typer av karragenan och det som används i livsmedelsindustrin är noga undersökt och godkänt som tillsats i livsmedel i både EU och i Sverige. Skulle det orsaka hälsoproblem så skulle det inte få användas som livsmedelstillsats och Livsmedelsverket skulle i så fall dra tillbaka det som godkänd tillsats. Men det finns andra typer av karragenan som inte kan (dom funkar inte på samma sätt som den variant som vi använder och ger inte samma effekt/funktion) eller får användas som tillsats så det är skillnad på karragenan och karrangenan och man måste veta vilken sort man pratar om eftersom man inte kan säga nåt generellt om det på grund av de finns olika varianter.